CHEAPMONKEY

--------------------------------------------------------------------------------
Det hela började en fredag, närmre bestämt fredagen som vi alla sett fram emot. Det var den 29 April förra året. Jag och Johannes hade bokat våra biljetter månader innan, och laddat upp med öl och glatt humör.
Jag stötte av ren slump in i Agust på tågstationen och fick höra att Björn och någon Dennis skulle med för att se spelningen. Dock kom den här snubben Dennis på fel tåg i Helsingborg, så vi såg inte honom förrän i Lund.

Ett handslag senare var vi på väg genom stan för att hitta någonstans att äta. Vi hamnade på Burger King.
Jag var blyg, men satt trots det och tjuvkikade under min lugg för att fånga din blick.
Det bjöds på öl och polisbesök i parken och jag skrattade. Vi var vilse i Lund, så jag skickades fram för att hitta vägen.
Vi kom fram precis lagom till att förbandet börjat spela.
Din kommentar? "Är det Millencolin?"
Haha. Du frågade om du skulle bära min väska, men nej den behöll jag.
Tiden gick snabbt och nyfikenheten växte sig bara större och större.
Jag ville veta mer. Frågade om jag också fick sova hos Agust, men jag hamnade i en lökig bil med 7 pizzabakare istället och fick ta moppen hem.
Jag somnade glad den natten iallafall. Deån, Fåen, Båen och Eååen ;D

På något vänster fick jag tag i din MSN, kanske snodde jag den från Björns lista, eller så bad jag Agust om den. Med rosiga kinder satt jag framför datorn om nätterna, för att få prata med dig.
Jag slog snabbt bort dina komplimanger, men tyckte ändå att det var något speciellt med dig.
Du var.. dig själv. Och jag var Emma, på riktigt.
Det tog inte lång tid innan du hade mig på fall. Efter nattliga förslag om bad i Arildspoolen och smygpussar var det du som hade huvudrollen i mina drömmar, natt som dag.

Jag kommer ihåg när du var här för första gången. Ni skulle äta våfflor. Jag kände din doft så fort du klev innanför dörren. Man liksom sögs till dig.
Ni åt våfflor och jag ugglade i mossen, iallafall i mitt täcke och brillor. Nekade ditt erbjudande om att få äta med er.
Jag smög runt i skuggorna istället.
Eller när du efter knutet vänskapsband och några cigg bad om en smygpuss. Vi valsade och jag fick två.

Låt mig få insupa Din doft,
fruktig och underbar.
En dag vill jag lukta som Du,
och vara ett med Dig. "  - 6 juli 2005

Två dagar senare hade vi vår första officiella dejt. Bio, middag i solskenet och promenad längs havet.
Oförglömligt är det enda värdiga ordet. Dock kommer jag ihåg att jag inte vågade ta din hand, när filmen blev som läskigast. Denna plågsamma osäkerhet. Kvällen avslutades med en puss och smickrande sms.

Efter detta bar det av till Mallis. Två sjukt hårda veckor för min del, ensamma nätter utan sömn.
Sjuk av längtan, med malandes tankar. Det var inge bra alls.
Trots mina kort i plånboken kunde jag inte sova eller sluta tänka.
Det var nedräkning till hemkomsten, mailen på lunarstorm var smärtsamma.. det var så lång tid kvar.
Dock blev jag så glad att jag satt tårögd vid datorn, och inte ville slita mig därifrån.
Min Teddybär, the one and only.

Helsingborgsfestivalen kom, likaså gjorde du det med ett fång rosor i famnen trots att jag förbjudit det.
Vi gick genom stan och bara pratade, det var lugnt och avslappnat. Du värmde. Utan press sa vi, det var för värdefullt att mista över ett missförstånd.
Trots det blev jag överväldigad och kunde inte acceptera eller förstå. Då trodde jag att jag skonade dig, att jag genom ett adjö skulle få tillbaka kontrollen över mina känslor. Att jag skulle kunna låsa in dem i en låda och kasta bort nyckeln, och vara på säker och utforskad mark igen.
Det hela var så nytt, så overkligt. Jag gjorde mitt första misstag.

"De säger att man ska hålla fast vid de beslut man tagit.
Jag trodde aldrig att det skulle göra så ont.
Läst och läst och läst. 4-5 sidor fulla.
Och vet du vad? Du vet att jag gråter.

Men det var min önskan.

Jag visste att det skulle svida, likaväl att tårar skulle spillas.
Hoppas och vet att du gått vidare redan. För att du var inte som alla andra,
du var speciell. "

- Every fairytale has its endind. But in life every ending, is a new beginning.

Jag kunde inte sova. Kunde inte lyssna på musik. Med alla låtar spelades minnen med dig upp. Allt hade sin mening.

Citat några veckor senare: Vänner sa vi då. Kanske fanns det inget riktigt slut för oss?

"Även om era vingar föll av då ni landade på denna jord, syns konturerna fortfarande i mina ögon. Fastän era glorior kan tyckas hänga på sned, vet jag att det är världen som lutar och inte dem. Världen är skruvad, men ni är de som skapar balans.
- Mina flickor, Dennis och min bror, Björn. Ni är lycka i sin renaste form."

Såhär efteråt är det lätt att se vilka misstag som gjordes, och hur idiotiska mina handlingar faktiskt var. Alla mognar någon gång, och förstår att världen inte kretsar kring endast en person. Att skuldkänslor bara ger ytterligare sänkningar. Att kärlek faktiskt finns. Det finns de som bryr sig, alla är inte fiender.

1. Skönhet.
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.

Gud ja. Vilken plåga. haha.
Jag sa nog aldrig att jag älskade dig då. Jag skrev det dock i mina hemliga böcker. Du var förmodligen ovetande.. förlåt.

Månaderna som följde var tomma och ensamma. Jag tänkte massor på dig, men aldrig någonsin stötte jag på dig. Det var precis som om vi undvek varandra. Då var det kanske bäst på det viset.
Jag var åter igen dum och satte nyår som det avgörande momentet.
Du kom inte in, jag var full och dum och envis och skar banden.
Idag ångrar jag det jag sa. Jag har fortfarande kvar bloggarna, och det som skrevs var så lågt att det gör ont fortfarande idag.

Det var jag som söp bort mina sorger. Tyvärr förstärktes de istället. Det vet jag idag, och fruktar inför möjligheten att det upprepas.

Nya ansikten kom och gick, de försvann ganska så snart eftersom att de inte klarade att mätas med dig.

_barfota 060311, ( ja jag har skrivit massor om dig, åt dig, För ingen att läsa eller komma ihåg.)

Den 7 april kom att bli nästa "stora" datum. Det var den morgonen jag såg dig på Donken med en tjej. Du satt vid bordet bredvid mig, och jag gjorde mig så högljudd som möjligt för att du skulle ägna mig en blick.
Jag fick istället se trånande efter ditt bakhuvud och dina små öron när vi gick.

Du svarade iallafall på mitt sms senare den kvällen. Du hade inte lagt märke till mig, alls.

5 dagar senare sov jag hos dig för första gången. Vi pratade minnen, skrattade och bara njöt av livet.
Vi sov med kläderna på, och rörde inte varann. Just då kunde jag inte sluta grubbla på om du inte ville ha mig, men det räckte faktiskt med ditt sällskap.
Dina små vitsar lättade ju också på stämningen.
- Din lilla bladlus, you bring the magic.

Vi fick iallafall en minst sagt speciell kväll innan Lloret. Packningen hamnade på golvet, kläderna likaså. Haha. Älskling då. :)

Efter fyllesamtal från spanien halv 5 på skolmorgnar var jag dock lite orolig. Katta bangade ju inte direkt heller att lämna ifrån sig kärleksförklaringar och våldföra sig på diskplockare i värmen.

*med handen i ett fast grepp om håret*
"-Nu flyttar pappa upp en våning"

Haha, så klockren. Få inga idéer bara.

Nästan varje dag nu kommer du med saker som gör att man blir kär i dig på nytt.
Dagen innan jag skulle åka till Hultsfred, med vårt allvarliga snack, dina påhitt och bara idén med grillning i solnedgången och gos var oslagbar.
Jag bara mös, och sjönk i dina glittrande ögon.
som du sa en gång; Med ett leende blev du den enda för mig.

Dock har vi ju varit "tillsammans" sedan vår årsdag i april, men jag faller fortfarande på nytt.
Nu är jag hemma från Hultsfred, sliten och söndergråten och bakis*10. Min förkylning vägrar att ge sig.
Men efter våra bråk och fylleryck behöver vi nog ses, för att få någon slags bekräftelse.
Kanske är inte detta nog.

- Du är nog den person som påverkat mig mest under det gångna året.

Jag önskar att du kunde ta hand om mig, stryka mig över kinden och kyssa min panna. Ge mig en kopp te på sängen och bädda ner mig. Bara vara.. min.
Smittorisken är kanske för hög, men en dag så.

Jag vet att jag kommer göra detsamma för dig när den dagen kommer. Varje helg när du kommer hem från lumpen ska du få massage efter en avslappnande dusch, jag kommer pyssla om dig.
Toffel, sa vi ju. Får avsäga mig mitt egna liv nu. Haha. ;D