Pro-Nyår
Inför nyår, alltså för er obildade nållår ;D
Ser fram emot morgondagen,
och det är med glädje och värme jag ser tillbaka på det gångna året.
Bravader och tillslag, bus och nedslag, sena nätter och svettiga timmar.
Jag är tacksam över allt som hänt, de minnen jag fått och alltid kommer ha med mig.
Överlycklig över dagarna med er,
och skrattar än idag åt våra bravader, fastän de ligger långt bort i tiden, ligger de mig nära om hjärtat.
Några av det gångna årets minnen: (som gör sig påminda ikväll)
Tack för de dagar som varit, jag ser otåligt fram emot alla de som ska komma :)
Allt är inte skit. Inte bland guldklimpar som ni.
Kärlek. - Ni gör livet värt att leva. (och mer därtill)
Ser fram emot morgondagen,
och det är med glädje och värme jag ser tillbaka på det gångna året.
Bravader och tillslag, bus och nedslag, sena nätter och svettiga timmar.
Jag är tacksam över allt som hänt, de minnen jag fått och alltid kommer ha med mig.
Överlycklig över dagarna med er,
och skrattar än idag åt våra bravader, fastän de ligger långt bort i tiden, ligger de mig nära om hjärtat.
Några av det gångna årets minnen: (som gör sig påminda ikväll)
- Nyårsmiddag med tjejerna, hos Pernilla. Procivitasfotot lever kvar än idag, likaså Tortilla-brevet ;D
- Sofia & Emma, nyår -05. Vi höll varandras hår som systrar där i snön.
- Narnia-bion - Malin och Caroline, med ett retard brevid mig som vrålade med i filmen och prasslade med papper, innan vargens överraskning fick honom att kasta sin Cola 3 meter fram i salongen. Grät och skrattade hysteriskt då jag missat halva filmen, 2,5 timme, mamma trodde jag knarkat.
- PPP-Robinson. Haha - beskriver hela kvällen. Tjejmiddag, turande och Mink. Oförglömligt. "Är det någon dansuppvisning i närheten eller?" - Om vår utklädsel.
- Skolkockens sköna citat om IQ-befriade elever och gottesugna lärare.
- Sportlovet hos Linnea, hästar, godis och allmän sjuka. Kändes som i 1o små negerpojkar.
- GBG- med ProUnit. Magkatarr, pyramiden på Ramlösa och godis. :)
- Otaliga middagar, med Billys potatisgratäng, hemmafixade askfat (tack vare mina tidigare Hajk-erfarenheter), studsmattor, buggande och grillande.
- Återföreningen med Denås. Mc'Donalds. Jag kände minsann igen dina små öron.
- Årsdag, Packdag och hemkomst
- LÖK LIKE HELL - HULTSFRED MAOOOLIN!! =D
- Midsommar hos Mysan :) Jag och billy gömde mat i ugnen som My mindre glatt hittade veckor senare. haha.
- Fester & skola. Fikor och gymträningar. Alltid är det något nytt , ex när Malin räddade mig i trappan. Haha, eller när vi skolkade och käkade kakor på bibblan.
- Hbg-festivalen med Emma. Vrickat roligt i DK, sen dalade. Men man får komma ihåg det braiga.
- Otaliga fler aftnar, morgnar och eftermiddagar. ex Mys Maskerad :D
- - Dina överraskningar.
Tack för de dagar som varit, jag ser otåligt fram emot alla de som ska komma :)
Allt är inte skit. Inte bland guldklimpar som ni.
Kärlek. - Ni gör livet värt att leva. (och mer därtill)
close yet fucking far.
Jag och mamma har de senaste dagarna pratat om min livssyn och förändring.
har nu provat på det där att vara optimistisk och lägga ner känsla i det man gör,
och nej, fuck it.
Varför lägga ner flera timmar på att välja ut kläder & underkläder, raka benen, fixa håret och göra sig fin samt packa (och vända bilen för att hämta saker man glömt) för att få ett avslag i luren. Nej, det är inte värt det.
Den vanliga Emma hade lagt ner tandborsten i väskan, dragit på sig ett par jeans och en tröja och satt håret i en totte och hoppats på ett ynka glatt sms under kvällen.
Varför gå in för något med skyhöga förväntningar och låta sig själv nedslås och bli besviken?
Varför ens tänka tankar om saker man vill säga, vill göra och vill vara om det inte blir så i slutändan?
Varför hoppas på något när man redan genom en ton vet hur det kommer bli, igen.
Jag blir bara ledsen. Kanske överreagerar jag, förmodligen, men när det upprepas gång på gång
så blir man kanske less.
Det är kanske bättre att inte hoppas på något alls,
skita i vilket och se vad som händer,
räkna med det värsta för att senare bli positivt överraskad istället för besviken.
Jag älskar honom, verkligen, annars hade jag inte brytt mig det minsta.
Kanske börjar jag förvandlas till flickvännen från helvetet,
eller har jag fått anledning till att vara lika grumpen som Grinchen.
Det är inte lätt, det har aldrig varit lätt och kommer förmodligen inte heller vara lätt
att hänge sig fullt ut åt någon, blotta sig och lämna ut sig själv och hålla tummarna.
Jag har iallafall beslutat något, och det är att de pengarna som tjänats under lovet, som du behövde, som tärt på mig, de ska du få behålla alldeles själv.
Jag är inte ute efter någons pengar, någons gåvor eller någon som kan betala för mig.
Tid värdesätts högre, om man så ska vara fattig, ligga på soffan en hel dag och bara vara.
Det ses kanske inte lika exotiskt som att gå ut och äta eller att åka till Köpenhamn,
- men för mig är det lika ovanligt då vi aldrig "hinner" göra det heller.
Jag saknar dig och vill vara med dig,
men nu får du göra precis som du vill.
Jag tänker inte tjata, eller gnälla så du hör,
eller bry mig öppet.
Det är ditt liv, ditt val och din vilja.
Jag kan inte tvinga dig att vara med mig,
eller att prioritera annorlunda. Alla är olika.
- visst kan du försöka få kvällen till att ligga på mitt samvete,
men det gör ingen skillnad.
Quid pro quo - glöm aldrig det, baby.
Jag vill bara känna din värme & vara nära.
Tänker ganska ofta på det som sagts och varit,
som verkligen får en att värna om det man tycker om.
Sitter och försöker hitta bloggen om Dennis nu.
En gullig sakn är ju teddys prat i nattmössan.
man vaknar upp av ett "Vaddåe?"
- va?
- Vad sa du?
- Jag har inte sagt något.
- Jaha.
men men, visst. "Dennis, nu!"
"- Jag älskar dig och vill vara med dig,
förgäves och alltid då du sa "Jag vet."
Det är något med dig, inte fan vet jag
Du klär min själ i stjärnornas ljus,
samtidigt som du rycker undan min fasad,
Som en snöflinga, för en sekund fullkomlig och perfekt,
i andra förstörd och tillintetgjort.
Det liksom svider och bränner,
både av smärta och njutning.
Och jag vill bara ha dig mer."
- beskriver det hela rätt bra. Du sätter mig i något inre uppror. Jag vet inte vad som är rätt och fel, vad jag vill mest, & så kan jag inte låta bli att ångra de gånger när jag inte är med dig.
Publicerar Det var en gång, en gång till. Läs den och begrunda käraste.
har nu provat på det där att vara optimistisk och lägga ner känsla i det man gör,
och nej, fuck it.
Varför lägga ner flera timmar på att välja ut kläder & underkläder, raka benen, fixa håret och göra sig fin samt packa (och vända bilen för att hämta saker man glömt) för att få ett avslag i luren. Nej, det är inte värt det.
Den vanliga Emma hade lagt ner tandborsten i väskan, dragit på sig ett par jeans och en tröja och satt håret i en totte och hoppats på ett ynka glatt sms under kvällen.
Varför gå in för något med skyhöga förväntningar och låta sig själv nedslås och bli besviken?
Varför ens tänka tankar om saker man vill säga, vill göra och vill vara om det inte blir så i slutändan?
Varför hoppas på något när man redan genom en ton vet hur det kommer bli, igen.
Jag blir bara ledsen. Kanske överreagerar jag, förmodligen, men när det upprepas gång på gång
så blir man kanske less.
Det är kanske bättre att inte hoppas på något alls,
skita i vilket och se vad som händer,
räkna med det värsta för att senare bli positivt överraskad istället för besviken.
Jag älskar honom, verkligen, annars hade jag inte brytt mig det minsta.
Kanske börjar jag förvandlas till flickvännen från helvetet,
eller har jag fått anledning till att vara lika grumpen som Grinchen.
Det är inte lätt, det har aldrig varit lätt och kommer förmodligen inte heller vara lätt
att hänge sig fullt ut åt någon, blotta sig och lämna ut sig själv och hålla tummarna.
Jag har iallafall beslutat något, och det är att de pengarna som tjänats under lovet, som du behövde, som tärt på mig, de ska du få behålla alldeles själv.
Jag är inte ute efter någons pengar, någons gåvor eller någon som kan betala för mig.
Tid värdesätts högre, om man så ska vara fattig, ligga på soffan en hel dag och bara vara.
Det ses kanske inte lika exotiskt som att gå ut och äta eller att åka till Köpenhamn,
- men för mig är det lika ovanligt då vi aldrig "hinner" göra det heller.
Jag saknar dig och vill vara med dig,
men nu får du göra precis som du vill.
Jag tänker inte tjata, eller gnälla så du hör,
eller bry mig öppet.
Det är ditt liv, ditt val och din vilja.
Jag kan inte tvinga dig att vara med mig,
eller att prioritera annorlunda. Alla är olika.
- visst kan du försöka få kvällen till att ligga på mitt samvete,
men det gör ingen skillnad.
Quid pro quo - glöm aldrig det, baby.
Jag vill bara känna din värme & vara nära.
Tänker ganska ofta på det som sagts och varit,
som verkligen får en att värna om det man tycker om.
Sitter och försöker hitta bloggen om Dennis nu.
En gullig sakn är ju teddys prat i nattmössan.
man vaknar upp av ett "Vaddåe?"
- va?
- Vad sa du?
- Jag har inte sagt något.
- Jaha.
men men, visst. "Dennis, nu!"
"- Jag älskar dig och vill vara med dig,
förgäves och alltid då du sa "Jag vet."
Det är något med dig, inte fan vet jag
Du klär min själ i stjärnornas ljus,
samtidigt som du rycker undan min fasad,
Som en snöflinga, för en sekund fullkomlig och perfekt,
i andra förstörd och tillintetgjort.
Det liksom svider och bränner,
både av smärta och njutning.
Och jag vill bara ha dig mer."
- beskriver det hela rätt bra. Du sätter mig i något inre uppror. Jag vet inte vad som är rätt och fel, vad jag vill mest, & så kan jag inte låta bli att ångra de gånger när jag inte är med dig.
Publicerar Det var en gång, en gång till. Läs den och begrunda käraste.
Ingen får mig att le som du.
Det var en gång..
Det hela började en fredag, närmre bestämt fredagen som vi alla sett fram emot. Det var den 29 April förra året. Jag och Johannes hade bokat våra biljetter månader innan, och laddat upp med öl och glatt humör.
Jag stötte av ren slump in i Agust på tågstationen och fick höra att Björn och någon Dennis skulle med för att se spelningen. Dock kom den här snubben Dennis på fel tåg i Helsingborg, så vi såg inte honom förrän i Lund.
Ett handslag senare var vi på väg genom stan för att hitta någonstans att äta. Vi hamnade på Burger King.
Jag var blyg, men satt trots det och tjuvkikade under min lugg för att fånga din blick.
Det bjöds på öl och polisbesök i parken och jag skrattade. Vi var vilse i Lund, så jag skickades fram för att hitta vägen.
Vi kom fram precis lagom till att förbandet börjat spela.
Din kommentar? "Är det Millencolin?"
Haha. Du frågade om du skulle bära min väska, men nej den behöll jag.
Tiden gick snabbt och nyfikenheten växte sig bara större och större.
Jag ville veta mer. Frågade om jag också fick sova hos Agust, men jag hamnade i en lökig bil med 7 pizzabakare istället och fick ta moppen hem.
Jag somnade glad den natten iallafall. Deån, Fåen, Båen och Eååen ;D
På något vänster fick jag tag i din MSN, kanske snodde jag den från Björns lista, eller så bad jag Agust om den. Med rosiga kinder satt jag framför datorn om nätterna, för att få prata med dig.
Jag slog snabbt bort dina komplimanger, men tyckte ändå att det var något speciellt med dig.
Du var.. dig själv. Och jag var Emma, på riktigt.
Det tog inte lång tid innan du hade mig på fall. Efter nattliga förslag om bad i Arildspoolen och smygpussar var det du som hade huvudrollen i mina drömmar, natt som dag.
Jag kommer ihåg när du var här för första gången. Ni skulle äta våfflor. Jag kände din doft så fort du klev innanför dörren. Man liksom sögs till dig.
Ni åt våfflor och jag ugglade i mossen, iallafall i mitt täcke och brillor. Nekade ditt erbjudande om att få äta med er.
Jag smög runt i skuggorna istället.
Eller när du efter knutet vänskapsband och några cigg bad om en smygpuss. Vi valsade och jag fick två.
Du är lycka i sin vackraste form,
en skapelse värdig ängelns gloria.
Ivrigt vill jag smeka av dig dina kläder,
smaka din hud, och känna din beröring.
Låt mig få följa med dig,
svävandes, där högt uppe i skyarna.
Dit jag aldrig kommer nå,
utan din närvaro.
Räck mig din hand.
Jag vill följa dig till den plats
som jag knappt vågat drömma om.
Du gjorde den verklig.
Låt mig få insupa Din doft,
fruktig och underbar.
En dag vill jag lukta som Du,
och vara ett med Dig. " - 6 juli 2005
Efter detta bar det av till Mallis. Två sjukt hårda veckor för min del, ensamma nätter utan sömn.
Sjuk av längtan, med malandes tankar. Det var inge bra alls.
Trots mina kort i plånboken kunde jag inte sova eller sluta tänka.
Det var nedräkning till hemkomsten, mailen på lunarstorm var smärtsamma.. det var så lång tid kvar.
Dock blev jag så glad att jag satt tårögd vid datorn, och inte ville slita mig därifrån.
Min Teddybär, the one and only.
"Tiden har en magisk effekt på oss, alla. Osynlig, ibland oväsentlig, men alltid gör den sig påmind. Men I din närhet stannar alla klockor. Med dig önskar jag att tiden stod stilla, för alltid. Du tog min hand och visade mig vägen till en oas mitt i denna sjuka värld. En plats där vinden står stilla. Där klär vi varandra i vackra ord, samtidigt som vi blottar allt mer utav oss. Hungrande efter närhet sveper vi in oss i varandras ömhet. Jag vill ta din hand och våga löpa steget ut i framtiden. Jag vill följa dig och aldrig mer titta tillbaka. Frågan är om jag vågar. Är detta en illusion, låt mig då drömma. Av rädsla att förlora dig kommer jag inte nypa mig i armen. Om så bara för en stund, vill jag vara med dig. " - 28 juli 2005
"De säger att man ska hålla fast vid de beslut man tagit.
Jag trodde aldrig att det skulle göra så ont.
Läst och läst och läst. 4-5 sidor fulla.
Och vet du vad? Du vet att jag gråter.
Citat några veckor senare: Vänner sa vi då. Kanske fanns det inget riktigt slut för oss?
"Även om era vingar föll av då ni landade på denna jord, syns konturerna fortfarande i mina ögon. Fastän era glorior kan tyckas hänga på sned, vet jag att det är världen som lutar och inte dem. Världen är skruvad, men ni är de som skapar balans.
- Mina flickor, Dennis och min bror, Björn. Ni är lycka i sin renaste form."
Såhär efteråt är det lätt att se vilka misstag som gjordes, och hur idiotiska mina handlingar faktiskt var. Alla mognar någon gång, och förstår att världen inte kretsar kring endast en person. Att skuldkänslor bara ger ytterligare sänkningar. Att kärlek faktiskt finns. Det finns de som bryr sig, alla är inte fiender.
Månaderna som följde var tomma och ensamma. Jag tänkte massor på dig, men aldrig någonsin stötte jag på dig. Det var precis som om vi undvek varandra. Då var det kanske bäst på det viset.
Jag var åter igen dum och satte nyår som det avgörande momentet.
Du kom inte in, jag var full och dum och envis och skar banden.
Idag ångrar jag det jag sa. Jag har fortfarande kvar bloggarna, och det som skrevs var så lågt att det gör ont fortfarande idag.
Det var jag som söp bort mina sorger. Tyvärr förstärktes de istället. Det vet jag idag, och fruktar inför möjligheten att det upprepas.
Nya ansikten kom och gick, de försvann ganska så snart eftersom att de inte klarade att mätas med dig.
"Så länge som dina viskningar ekar i mina öron,
Som dina andetag fyller mina lungor,
Som din kyss smeker min hud,
Ska jag älska dig villkorslöst.
- Så länge som din famn värmer mig,
Som dina ögon väcker lust inom mig
Som ditt leende bländar mig,
Ska jag vara med dig, villkorslöst.
Så länge du ger mig min morgondag,
Berör mig som du gjort, utan undantag,
Får mig att längta efter nästa stund med dig,
Så vet du att du har en plats här hos mig. "
Sedan kom svartsjukan. Jag ville döda Ola vartenda gång du nämnde hans namn eller någon av hans bravader som han erbjöd dig att ta del i. Att lämna dig i hans sällskap var ju otroligt dumt.
Som hämnd för mina humörsvängningar blev jag inputtad i cyklar, upphånglad i Tempels soffor och påjuckad. haha. Det ljuva livet alltså.
Vi fick iallafall en minst sagt speciell kväll innan Lloret. Packningen hamnade på golvet, kläderna likaså. Haha. Älskling då. :)
Efter fyllesamtal från spanien halv 5 på skolmorgnar var jag dock lite orolig. Katta bangade ju inte direkt heller att lämna ifrån sig kärleksförklaringar och våldföra sig på diskplockare i värmen.
*med handen i ett fast grepp om håret*
"-Nu flyttar pappa upp en våning"
- Du är nog den person som påverkat mig mest under det gångna året.
Jag önskar att du kunde ta hand om mig, stryka mig över kinden och kyssa min panna. Ge mig en kopp te på sängen och bädda ner mig. Bara vara.. min.
Smittorisken är kanske för hög, men en dag så.
Jag vet att jag kommer göra detsamma för dig när den dagen kommer. Varje helg när du kommer hem från lumpen ska du få massage efter en avslappnande dusch, jag kommer pyssla om dig.
Toffel, sa vi ju. Får avsäga mig mitt egna liv nu. Haha. ;D
(vet att det inte alla gånger blivit så, men vi kan väl hoppas)
Numera vet jag att lumpen är asjobbig,
men jag vet också att kärleken är starkare.
Även om det gör ont att ha dig så långt borta,
vill jag aldrig bli av med dig.
Även om jag gormar och surar ibland,
vill jag aldrig utstå den tomhet som din frånvaro skulle vålla.
Det är inte meningen att såra dig,
jag älskar ju dig.
Det blir bara så fel, man hinner inte tänka efter alla gånger.
Man vill inte tänka efter alla gånger, man slår liksom i mörkret
och jublar när man träffar något, bara för att man kan.
Efteråt så känner man dock de ömheter som det hela gett
båda. De blåmärken du själv får bära i tysthet.
Det som retar mig mest är att jag inte når dig.
Men, man kan ju inte få allt här i världen.
Åhh. Jag önskar att du bara vore nära.
Är det mitt fel? Är det?
Jag vet inte.. det kan vara det. Som alltid annars.
Jag älskar dig iallafall, du är mitt sötnöt.
trots elaka ord och öknamn kommer du alltid ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Du är och kommer alltid att vara min första kärlek.♥
Det hela började en fredag, närmre bestämt fredagen som vi alla sett fram emot. Det var den 29 April förra året. Jag och Johannes hade bokat våra biljetter månader innan, och laddat upp med öl och glatt humör.
Jag stötte av ren slump in i Agust på tågstationen och fick höra att Björn och någon Dennis skulle med för att se spelningen. Dock kom den här snubben Dennis på fel tåg i Helsingborg, så vi såg inte honom förrän i Lund.
Ett handslag senare var vi på väg genom stan för att hitta någonstans att äta. Vi hamnade på Burger King.
Jag var blyg, men satt trots det och tjuvkikade under min lugg för att fånga din blick.
Det bjöds på öl och polisbesök i parken och jag skrattade. Vi var vilse i Lund, så jag skickades fram för att hitta vägen.
Vi kom fram precis lagom till att förbandet börjat spela.
Din kommentar? "Är det Millencolin?"
Haha. Du frågade om du skulle bära min väska, men nej den behöll jag.
Tiden gick snabbt och nyfikenheten växte sig bara större och större.
Jag ville veta mer. Frågade om jag också fick sova hos Agust, men jag hamnade i en lökig bil med 7 pizzabakare istället och fick ta moppen hem.
Jag somnade glad den natten iallafall. Deån, Fåen, Båen och Eååen ;D
På något vänster fick jag tag i din MSN, kanske snodde jag den från Björns lista, eller så bad jag Agust om den. Med rosiga kinder satt jag framför datorn om nätterna, för att få prata med dig.
Jag slog snabbt bort dina komplimanger, men tyckte ändå att det var något speciellt med dig.
Du var.. dig själv. Och jag var Emma, på riktigt.
Det tog inte lång tid innan du hade mig på fall. Efter nattliga förslag om bad i Arildspoolen och smygpussar var det du som hade huvudrollen i mina drömmar, natt som dag.
Jag kommer ihåg när du var här för första gången. Ni skulle äta våfflor. Jag kände din doft så fort du klev innanför dörren. Man liksom sögs till dig.
Ni åt våfflor och jag ugglade i mossen, iallafall i mitt täcke och brillor. Nekade ditt erbjudande om att få äta med er.
Jag smög runt i skuggorna istället.
Eller när du efter knutet vänskapsband och några cigg bad om en smygpuss. Vi valsade och jag fick två.
"Din röst klingar så vackert i mina öron,
den får mig att vilja dansa så som älvorna gör.
Mitt väsen flyter omkring dig,
du gör mig transparent.
den får mig att vilja dansa så som älvorna gör.
Mitt väsen flyter omkring dig,
du gör mig transparent.
Du är lycka i sin vackraste form,
en skapelse värdig ängelns gloria.
Ivrigt vill jag smeka av dig dina kläder,
smaka din hud, och känna din beröring.
Låt mig få följa med dig,
svävandes, där högt uppe i skyarna.
Dit jag aldrig kommer nå,
utan din närvaro.
Räck mig din hand.
Jag vill följa dig till den plats
som jag knappt vågat drömma om.
Du gjorde den verklig.
Låt mig få insupa Din doft,
fruktig och underbar.
En dag vill jag lukta som Du,
och vara ett med Dig. " - 6 juli 2005
Två dagar senare hade vi vår första officiella dejt. Bio, middag i solskenet och promenad längs havet.
Oförglömligt är det enda värdiga ordet. Dock kommer jag ihåg att jag inte vågade ta din hand, när filmen blev som läskigast. Denna plågsamma osäkerhet. Kvällen avslutades med en puss och smickrande sms.
Oförglömligt är det enda värdiga ordet. Dock kommer jag ihåg att jag inte vågade ta din hand, när filmen blev som läskigast. Denna plågsamma osäkerhet. Kvällen avslutades med en puss och smickrande sms.
Efter detta bar det av till Mallis. Två sjukt hårda veckor för min del, ensamma nätter utan sömn.
Sjuk av längtan, med malandes tankar. Det var inge bra alls.
Trots mina kort i plånboken kunde jag inte sova eller sluta tänka.
Det var nedräkning till hemkomsten, mailen på lunarstorm var smärtsamma.. det var så lång tid kvar.
Dock blev jag så glad att jag satt tårögd vid datorn, och inte ville slita mig därifrån.
Min Teddybär, the one and only.
"Tiden har en magisk effekt på oss, alla. Osynlig, ibland oväsentlig, men alltid gör den sig påmind. Men I din närhet stannar alla klockor. Med dig önskar jag att tiden stod stilla, för alltid. Du tog min hand och visade mig vägen till en oas mitt i denna sjuka värld. En plats där vinden står stilla. Där klär vi varandra i vackra ord, samtidigt som vi blottar allt mer utav oss. Hungrande efter närhet sveper vi in oss i varandras ömhet. Jag vill ta din hand och våga löpa steget ut i framtiden. Jag vill följa dig och aldrig mer titta tillbaka. Frågan är om jag vågar. Är detta en illusion, låt mig då drömma. Av rädsla att förlora dig kommer jag inte nypa mig i armen. Om så bara för en stund, vill jag vara med dig. " - 28 juli 2005
Helsingborgsfestivalen kom, likaså gjorde du det med ett fång rosor i famnen trots att jag förbjudit det.
Vi gick genom stan och bara pratade, det var lugnt och avslappnat. Du värmde. Utan press sa vi, det var för värdefullt att mista över ett missförstånd.
Trots det blev jag överväldigad och kunde inte acceptera eller förstå. Då trodde jag att jag skonade dig, att jag genom ett adjö skulle få tillbaka kontrollen över mina känslor. Att jag skulle kunna låsa in dem i en låda och kasta bort nyckeln, och vara på säker och utforskad mark igen.
Det hela var så nytt, så overkligt. Jag gjorde mitt första misstag.
Vi gick genom stan och bara pratade, det var lugnt och avslappnat. Du värmde. Utan press sa vi, det var för värdefullt att mista över ett missförstånd.
Trots det blev jag överväldigad och kunde inte acceptera eller förstå. Då trodde jag att jag skonade dig, att jag genom ett adjö skulle få tillbaka kontrollen över mina känslor. Att jag skulle kunna låsa in dem i en låda och kasta bort nyckeln, och vara på säker och utforskad mark igen.
Det hela var så nytt, så overkligt. Jag gjorde mitt första misstag.
"De säger att man ska hålla fast vid de beslut man tagit.
Jag trodde aldrig att det skulle göra så ont.
Läst och läst och läst. 4-5 sidor fulla.
Och vet du vad? Du vet att jag gråter.
Men det var min önskan.
Jag visste att det skulle svida, likaväl att tårar skulle spillas.
Hoppas och vet att du gått vidare redan. För att du var inte som alla andra,
du var speciell. "
- Every fairytale has its endind. But in life every ending, is a new beginning.
Hoppas och vet att du gått vidare redan. För att du var inte som alla andra,
du var speciell. "
- Every fairytale has its endind. But in life every ending, is a new beginning.
Jag kunde inte sova. Kunde inte lyssna på musik. Med alla låtar spelades minnen med dig upp. Allt hade sin mening.
Citat några veckor senare: Vänner sa vi då. Kanske fanns det inget riktigt slut för oss?
"Även om era vingar föll av då ni landade på denna jord, syns konturerna fortfarande i mina ögon. Fastän era glorior kan tyckas hänga på sned, vet jag att det är världen som lutar och inte dem. Världen är skruvad, men ni är de som skapar balans.
- Mina flickor, Dennis och min bror, Björn. Ni är lycka i sin renaste form."
Såhär efteråt är det lätt att se vilka misstag som gjordes, och hur idiotiska mina handlingar faktiskt var. Alla mognar någon gång, och förstår att världen inte kretsar kring endast en person. Att skuldkänslor bara ger ytterligare sänkningar. Att kärlek faktiskt finns. Det finns de som bryr sig, alla är inte fiender.
1. Skönhet.
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.
Hur kan jag säga om din röst är vacker.
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.
Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
Gud ja. Vilken plåga. haha.
Jag sa nog aldrig att jag älskade dig då. Jag skrev det dock i mina hemliga böcker. Du var förmodligen ovetande.. förlåt.
Jag sa nog aldrig att jag älskade dig då. Jag skrev det dock i mina hemliga böcker. Du var förmodligen ovetande.. förlåt.
Månaderna som följde var tomma och ensamma. Jag tänkte massor på dig, men aldrig någonsin stötte jag på dig. Det var precis som om vi undvek varandra. Då var det kanske bäst på det viset.
Jag var åter igen dum och satte nyår som det avgörande momentet.
Du kom inte in, jag var full och dum och envis och skar banden.
Idag ångrar jag det jag sa. Jag har fortfarande kvar bloggarna, och det som skrevs var så lågt att det gör ont fortfarande idag.
Det var jag som söp bort mina sorger. Tyvärr förstärktes de istället. Det vet jag idag, och fruktar inför möjligheten att det upprepas.
Nya ansikten kom och gick, de försvann ganska så snart eftersom att de inte klarade att mätas med dig.
"Så länge som dina viskningar ekar i mina öron,
Som dina andetag fyller mina lungor,
Som din kyss smeker min hud,
Ska jag älska dig villkorslöst.
- Så länge som din famn värmer mig,
Som dina ögon väcker lust inom mig
Som ditt leende bländar mig,
Ska jag vara med dig, villkorslöst.
Så länge du ger mig min morgondag,
Berör mig som du gjort, utan undantag,
Får mig att längta efter nästa stund med dig,
Så vet du att du har en plats här hos mig. "
_barfota 060311, ( ja jag har skrivit massor om dig, åt dig, För ingen att läsa eller komma ihåg.)
Den 7 april kom att bli nästa "stora" datum. Det var den morgonen jag såg dig på Donken med en tjej. Du satt vid bordet bredvid mig, och jag gjorde mig så högljudd som möjligt för att du skulle ägna mig en blick.
Jag fick istället se trånande efter ditt bakhuvud och dina små öron när vi gick.
Du svarade iallafall på mitt sms senare den kvällen. Du hade inte lagt märke till mig, alls.
Jag fick istället se trånande efter ditt bakhuvud och dina små öron när vi gick.
Du svarade iallafall på mitt sms senare den kvällen. Du hade inte lagt märke till mig, alls.
5 dagar senare sov jag hos dig för första gången. Vi pratade minnen, skrattade och bara njöt av livet.
Vi sov med kläderna på, och rörde inte varann. Just då kunde jag inte sluta grubbla på om du inte ville ha mig, men det räckte faktiskt med ditt sällskap.
Dina små vitsar lättade ju också på stämningen.
- Din lilla bladlus, you bring the magic.
Vi sov med kläderna på, och rörde inte varann. Just då kunde jag inte sluta grubbla på om du inte ville ha mig, men det räckte faktiskt med ditt sällskap.
Dina små vitsar lättade ju också på stämningen.
- Din lilla bladlus, you bring the magic.
Sedan kom svartsjukan. Jag ville döda Ola vartenda gång du nämnde hans namn eller någon av hans bravader som han erbjöd dig att ta del i. Att lämna dig i hans sällskap var ju otroligt dumt.
Som hämnd för mina humörsvängningar blev jag inputtad i cyklar, upphånglad i Tempels soffor och påjuckad. haha. Det ljuva livet alltså.
Vi fick iallafall en minst sagt speciell kväll innan Lloret. Packningen hamnade på golvet, kläderna likaså. Haha. Älskling då. :)
Efter fyllesamtal från spanien halv 5 på skolmorgnar var jag dock lite orolig. Katta bangade ju inte direkt heller att lämna ifrån sig kärleksförklaringar och våldföra sig på diskplockare i värmen.
*med handen i ett fast grepp om håret*
"-Nu flyttar pappa upp en våning"
Haha, så klockren. Få inga idéer bara.
Nästan varje dag nu kommer du med saker som gör att man blir kär i dig på nytt.
Dagen innan jag skulle åka till Hultsfred, med vårt allvarliga snack, dina påhitt och bara idén med grillning i solnedgången och gos var oslagbar.
Jag bara mös, och sjönk i dina glittrande ögon.
som du sa en gång; Med ett leende blev du den enda för mig.
Dagen innan jag skulle åka till Hultsfred, med vårt allvarliga snack, dina påhitt och bara idén med grillning i solnedgången och gos var oslagbar.
Jag bara mös, och sjönk i dina glittrande ögon.
som du sa en gång; Med ett leende blev du den enda för mig.
Dock har vi ju varit "tillsammans" sedan vår årsdag i april, men jag faller fortfarande på nytt.
Nu är jag hemma från Hultsfred, sliten och söndergråten och bakis*10. Min förkylning vägrar att ge sig.
Men efter våra bråk och fylleryck behöver vi nog ses, för att få någon slags bekräftelse.
Kanske är inte detta nog.
Nu är jag hemma från Hultsfred, sliten och söndergråten och bakis*10. Min förkylning vägrar att ge sig.
Men efter våra bråk och fylleryck behöver vi nog ses, för att få någon slags bekräftelse.
Kanske är inte detta nog.
- Du är nog den person som påverkat mig mest under det gångna året.
Jag önskar att du kunde ta hand om mig, stryka mig över kinden och kyssa min panna. Ge mig en kopp te på sängen och bädda ner mig. Bara vara.. min.
Smittorisken är kanske för hög, men en dag så.
Jag vet att jag kommer göra detsamma för dig när den dagen kommer. Varje helg när du kommer hem från lumpen ska du få massage efter en avslappnande dusch, jag kommer pyssla om dig.
Toffel, sa vi ju. Får avsäga mig mitt egna liv nu. Haha. ;D
Numera vet jag att lumpen är asjobbig,
men jag vet också att kärleken är starkare.
Även om det gör ont att ha dig så långt borta,
vill jag aldrig bli av med dig.
Även om jag gormar och surar ibland,
vill jag aldrig utstå den tomhet som din frånvaro skulle vålla.
Det är inte meningen att såra dig,
jag älskar ju dig.
Det blir bara så fel, man hinner inte tänka efter alla gånger.
Man vill inte tänka efter alla gånger, man slår liksom i mörkret
och jublar när man träffar något, bara för att man kan.
Efteråt så känner man dock de ömheter som det hela gett
båda. De blåmärken du själv får bära i tysthet.
Det som retar mig mest är att jag inte når dig.
Men, man kan ju inte få allt här i världen.
Åhh. Jag önskar att du bara vore nära.
Är det mitt fel? Är det?
Jag vet inte.. det kan vara det. Som alltid annars.
Jag älskar dig iallafall, du är mitt sötnöt.
trots elaka ord och öknamn kommer du alltid ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Du är och kommer alltid att vara min första kärlek.♥
Dagen efter doppareda'n.
Så,
nu är den sista släkten borta,
julmaten står säkert i kylen,
björn sover - då han förmodligen sett hela första säsongen av Prison Break, utan mig, inatt.
Dennis är på jobbet,
och jag har gått 6 kilometer i rasande fart innan frukost, som ännu inte intagits.
Pappa är och badar utomhusjacuzzi och Mimi slöar sig bara.
- Vad gör man då?
En dusch kan ju vara att rekommendera först och främst, nu när man slutat eftersvettas,
men sen? Man kanske ska äta också för att undvika att det blir som igår.
Gästerna skulle komma halv 2 igår.
Mats och kusinen kom en kvart sent - bra tyckte vi för vi skippade frukosten och maten såg allt godare ut.
Jovanka & töserna kom tre. När Kalle började.
Vi tryckte i oss varsin tallrik julmat på drygt en kvart sen stupade de tre kusinerna i soffan.
Innan dess skrattade vi rått åt den danska Anders And, när han och knattarna har snöbollskrig.
Martin var helt inne på att "få ligga" och uttryckte detta under hela Kalle-timmen.
"- Moahaha, hon kommer ju inte att få ligga"
"- Man ser ju att hon vill ha den"
"- Han kommer få ligga"
Intressant. Inte.
Sen somnade Bobo och Martin i soffan, och väcktes inte förrän klapparna skulle delas ut.
Fick nästan kasta en klapp på storkusinen för att han skulle vakna.
Mormor och Dijana löste korsord hela kvällen,
kusinerna och stor-plastkusin Sandra med magen/bebben fick istället vara med på knäckätning.
Pappa och jag satt själva och drack likör, då de andra skulle köra eller var bakis.
Rätt soft.
Som vanligt stressades Risalamaltan fram och man fick gladeligen trycka i sig ett lass.
Det skulle man kanske inte gjort. Jag konkurrerade ut Sandra (som ska förlösas om en vecka) i magomfång, minst!
Dennis trillade in sen när tjejerna och killarna åkt, för att se lite Prison Break med mig och björn och hälsa på "Köttbullen" - det vill säga min lille knodd till mormor :)
Blev tidigt i säng, relativt,
och upp tidigt idag.
Dennis har snarkat och buffat hela natten och jag har drömt om levande julskinkor.
Isch.
Dagens bästa:
- Diskussionen om Emmanuel, som tyvärr fick mig att framstå som högerextremist
- Diskussionen om övriga tjejer i min klass, som Martin kände till, då han kände deras ex. Intressant.
Haha.
Nu får det bli en dusch & sängen igen tror jag.
Snart är det nyår :)
nu är den sista släkten borta,
julmaten står säkert i kylen,
björn sover - då han förmodligen sett hela första säsongen av Prison Break, utan mig, inatt.
Dennis är på jobbet,
och jag har gått 6 kilometer i rasande fart innan frukost, som ännu inte intagits.
Pappa är och badar utomhusjacuzzi och Mimi slöar sig bara.
- Vad gör man då?
En dusch kan ju vara att rekommendera först och främst, nu när man slutat eftersvettas,
men sen? Man kanske ska äta också för att undvika att det blir som igår.
Gästerna skulle komma halv 2 igår.
Mats och kusinen kom en kvart sent - bra tyckte vi för vi skippade frukosten och maten såg allt godare ut.
Jovanka & töserna kom tre. När Kalle började.
Vi tryckte i oss varsin tallrik julmat på drygt en kvart sen stupade de tre kusinerna i soffan.
Innan dess skrattade vi rått åt den danska Anders And, när han och knattarna har snöbollskrig.
Martin var helt inne på att "få ligga" och uttryckte detta under hela Kalle-timmen.
"- Moahaha, hon kommer ju inte att få ligga"
"- Man ser ju att hon vill ha den"
"- Han kommer få ligga"
Intressant. Inte.
Sen somnade Bobo och Martin i soffan, och väcktes inte förrän klapparna skulle delas ut.
Fick nästan kasta en klapp på storkusinen för att han skulle vakna.
Mormor och Dijana löste korsord hela kvällen,
kusinerna och stor-plastkusin Sandra med magen/bebben fick istället vara med på knäckätning.
Pappa och jag satt själva och drack likör, då de andra skulle köra eller var bakis.
Rätt soft.
Som vanligt stressades Risalamaltan fram och man fick gladeligen trycka i sig ett lass.
Det skulle man kanske inte gjort. Jag konkurrerade ut Sandra (som ska förlösas om en vecka) i magomfång, minst!
Dennis trillade in sen när tjejerna och killarna åkt, för att se lite Prison Break med mig och björn och hälsa på "Köttbullen" - det vill säga min lille knodd till mormor :)
Blev tidigt i säng, relativt,
och upp tidigt idag.
Dennis har snarkat och buffat hela natten och jag har drömt om levande julskinkor.
Isch.
Dagens bästa:
- Diskussionen om Emmanuel, som tyvärr fick mig att framstå som högerextremist
- Diskussionen om övriga tjejer i min klass, som Martin kände till, då han kände deras ex. Intressant.
Haha.
Nu får det bli en dusch & sängen igen tror jag.
Snart är det nyår :)
Gul Jod '06.
Snart börjar det hela.
Julstök fram tills dess, efter gårkvällens bravader. Haha.
Gud ja, inget förändras visst med åren.
Städning och tillfixning, sen kommer juggarna :)
Ser fram emot mat och "gotter", som pappa skulle uttryckt det.
Har redan fått öppna mina julklappar från Denås och de i strumpan :)
Märktes ju att en viss någon hade tänkt till. Blev verkligen jätteglad :)
Ramen är fixad och står i fönsterkarmen, teddybären ligger nerbäddad i sängen och kalendern har snart sin hedersplats ovanför sängen ;) haha.
De första julhälsningarna är redan klara, Billy hann först ;)
Impad faktiskt där, julens första timme.
Gud, man är nog lite distraherad, såhär lång tid har det aldrig tagit att skriva ett inlägg,
kan det kanske bero på min falsett-falsk-sjungande käre bror som vrålar i mitt öra,
eller är det bara mammas ondskefulla vrål nerifrån trappen om städning och förberedelser som har börjat plåga mig?
Vem vet.
Inatt drömde jag ännu en fin dröm. haha.
Igår var jag FBI-agent som möttes av en kvävas-i-plastpåse-död på en buss.
Inatt var jag istället förföljd och fick diskmedel i diverse kroppsöppningar (ögon mm) innan jag för att rädda mitt eget skinn fick sticka ner min fiende och hugga av huvudet med en kockkniv.
- Ja, jag borde nog söka hjälp.
Men men, en vadslagning hade kanske varit på sin plats nu..
"Hur många kilo kommer man öka i vikt under juledagarna?"
a) 1 kg
b) 3 kg - som tidigare år
c) 5 kg
d) 15,7 kg - vore ju rekord.
Har precis berättat om vilka olika folk det finns på skolan.. svaret?
- Transvestiter, blondiner, fyllon, pundare = gräs & amfetamin,
nållor, datanördar, medelmåttor, copycats & efterapare och några få original.
ProUnit fo'life. Undrar när vi får våra tröjor egentligen?
Lide kasst alltså.
Nej men nu ska jag börja fira jul och sånt, tror jag.
De kommer om två timmar så. Yeah!
Sill & choklad, prinskorv och skinka, kål -> att gömma under brorsans säng inatt,
och en jäger på det. ;D
Påss, det är Juuuhuuel!
Jul-looken 2006.
- By Emlan.
Nu var alla julklapparna klara. Iallafall är julklappspengarna slut. Oops.
Har fått en del nya kläder iallafall, och fest på det.
Längtar redan till nyår, kommer bli skitbra.
Dagens köp då?
- Kavaj, Svarta jeans & 3 söta undies.
Ska bli mig ett sant nöje att få använda allt köpt också,
samt att se någon bli glad över sina klappar.
Undrar om man kan klämma på Dennis paket utan att han märker det? :D
Eller nej, fy Emma. Så får man inte göra.
Bara liiiite.
God Jul, del 1.
Baby baby, why can't we just say forever?
Julavslutning idag.. overkligt.
Vart håller snön hus? Glittrande stjärnor i skyn, rökmoln när man andas,
blåfrusna fingrar och rödrosiga kinder.
Istället är det:
Lugnande ljus från värmeljus, glittrande ögon, värmande ord,
jeansvantar och flammande kinder.
- Inte så pjåkigt alls.
Nu är det jullov, iallafall ikväll.
Det känns rätt okej nu, efter gin & tonic och ett choklad.
Ibland är det de små sakerna som räknas, eller tar en dit man vill.
Fick fika med billy och malin idag också minsann, mysigt som alltid :)
Då var man också glad. :)
Har spelats julmusik här hela eftermiddagen, mamma har bakat bröd också,
och jag har drivit runt och stirrat.
Vet inte riktigt vart man ska börja någonstans, det är ju lov, trotsallt.
Eller är det inte?
Blir väla imorgon tror jag, handla ett par jeans, eller en kavaj.
Sen så var väl julklappspengarna slut.. hoppas på ett fett studiebidrag efter jul iallafall,
annars är jag fucked.
- För hon finns där bland tabletter, billigt vin och cigaretter
Ja hon finns där, ja hon finns där, ja hon finns där hos dig.
Om man skulle fixa till lite nudå, denås kommer hitåt senare. Ser dåligt ut på festfronten ikväll.
kanske bra så? lär bli hårdare på nyår då ;)
Får ta itu med saker och ting nu. Sluta vara så pessimistisk och gå in för det värsta.
Visst blir man bara positivt överraskad till slut, men vägen dit är inte lika lycklig.
- Så.. Ett lov fullt med skratt, värme och vänskap. (plus att man ska "fitta" till sig ytterligare)
Haha.
Kärlek! ♥
Dagens skämt presenteras i samarbete med:
Låt livet underhålla dig,
kämpa inte emot.
Vart håller snön hus? Glittrande stjärnor i skyn, rökmoln när man andas,
blåfrusna fingrar och rödrosiga kinder.
Istället är det:
Lugnande ljus från värmeljus, glittrande ögon, värmande ord,
jeansvantar och flammande kinder.
- Inte så pjåkigt alls.
Nu är det jullov, iallafall ikväll.
Det känns rätt okej nu, efter gin & tonic och ett choklad.
Ibland är det de små sakerna som räknas, eller tar en dit man vill.
Fick fika med billy och malin idag också minsann, mysigt som alltid :)
Då var man också glad. :)
Har spelats julmusik här hela eftermiddagen, mamma har bakat bröd också,
och jag har drivit runt och stirrat.
Vet inte riktigt vart man ska börja någonstans, det är ju lov, trotsallt.
Eller är det inte?
Blir väla imorgon tror jag, handla ett par jeans, eller en kavaj.
Sen så var väl julklappspengarna slut.. hoppas på ett fett studiebidrag efter jul iallafall,
annars är jag fucked.
- För hon finns där bland tabletter, billigt vin och cigaretter
Ja hon finns där, ja hon finns där, ja hon finns där hos dig.
Om man skulle fixa till lite nudå, denås kommer hitåt senare. Ser dåligt ut på festfronten ikväll.
kanske bra så? lär bli hårdare på nyår då ;)
Får ta itu med saker och ting nu. Sluta vara så pessimistisk och gå in för det värsta.
Visst blir man bara positivt överraskad till slut, men vägen dit är inte lika lycklig.
- Så.. Ett lov fullt med skratt, värme och vänskap. (plus att man ska "fitta" till sig ytterligare)
Haha.
Kärlek! ♥
Dagens skämt presenteras i samarbete med:
Låt livet underhålla dig,
kämpa inte emot.
En vecka kvar..
Undrar hur lång tid det tar innan blomknopparna återuppstår,
gräset behöver klippas, löven kommer tillbaka på träden,
flugorna återvänder, och fåglarna börjar sjunga igen.
Faktiskt så tror jag inte att det dröjer lång tid,
faktiskt så trodde jag mig urskilja en koltrast glädjesång
redan imorse när jag steg ur sängen för första gången.
Märkligt. Det måste vara något riktigt fel, konstaterade jag
och min ingengörspappa, direkt efter vi utformat en organisk musfälla.
Mimi the cat hade ju släpat in ännu en mus att leka med,
& nej, hon dödar inte dem. Hon är själv rädd för dem.
Så, mamma hade fått fiska upp den lille rackaren, i en plastburk
efter att själv blivit uttittad vid tvn. Det var nummer två.
Nummer tre kommer nog snart också, sålänge Mimi tror
att deras svansar är små snören. Snören är ju skoj.
gräset behöver klippas, löven kommer tillbaka på träden,
flugorna återvänder, och fåglarna börjar sjunga igen.
Faktiskt så tror jag inte att det dröjer lång tid,
faktiskt så trodde jag mig urskilja en koltrast glädjesång
redan imorse när jag steg ur sängen för första gången.
Märkligt. Det måste vara något riktigt fel, konstaterade jag
och min ingengörspappa, direkt efter vi utformat en organisk musfälla.
Mimi the cat hade ju släpat in ännu en mus att leka med,
& nej, hon dödar inte dem. Hon är själv rädd för dem.
Så, mamma hade fått fiska upp den lille rackaren, i en plastburk
efter att själv blivit uttittad vid tvn. Det var nummer två.
Nummer tre kommer nog snart också, sålänge Mimi tror
att deras svansar är små snören. Snören är ju skoj.
Förresten, är det lagligt att en mattelärare delar ut fel facit inför ett prov?
Jag är nästan säker på att så är fallet. Jag blir vansinnig, sliter mitt hår
& har gråten i halsen. Jag hatar matte. Verkligen hatar.
Pappa asade ännu en gång in sin mattebok från typ det blomstrande 60-talet,
till och med boken är färgglad och sådär luddigt mysig. Usch, blä och tvi.
Får väl försöka att inte titta i facit efter jag löst en uppgift, och känna mig duktig istället.
Iallafall till provet imorgon. Yeah. Långt kvar ju?
Vad var det mer jag tänkte på?
Just det. Inatt drömde jag att en spindel betraktade mig. Det var läskigt.
Den bara satt på mig och stirrade med sina 300 tusen ögon på mig.
Tror att det hade med åstorp att göra, igen.
Står alltid folk i fönsterna rakt över stationen och tittar. Garanterat de som
ligger bakom moppetrashningen också.
Känns lite som i den där filmen jag & brorsan såg. The hills have eyes,
där blev de också uttittade och spanade på. Kanske står de bakom gardinerna
och smider ondskefulla planer? Vem vet?
Usch. Paranoid? Nejdå.
Äntligen är dennis hemma iallafall, det känns bra :)
Får se om man hör av honom något senare,
kramar är ju alltid välkomna =)
Nu blir det julsånger iallafall och mer väntan och vansinne.
Haha. Jag får väl återgå till att hetselda ljusen i adventsljusstaken så det ser snyggt ut.
I år blir det en juggejul igen :)
Ska bli kul att träffa alla, tror jag. Hoppas jag.
Och nykter? Det funkar inte så ;)
Så, tills nästa gång,
sköt om er, och glöm inte raggsockarna.
Jag är nästan säker på att så är fallet. Jag blir vansinnig, sliter mitt hår
& har gråten i halsen. Jag hatar matte. Verkligen hatar.
Pappa asade ännu en gång in sin mattebok från typ det blomstrande 60-talet,
till och med boken är färgglad och sådär luddigt mysig. Usch, blä och tvi.
Får väl försöka att inte titta i facit efter jag löst en uppgift, och känna mig duktig istället.
Iallafall till provet imorgon. Yeah. Långt kvar ju?
Vad var det mer jag tänkte på?
Just det. Inatt drömde jag att en spindel betraktade mig. Det var läskigt.
Den bara satt på mig och stirrade med sina 300 tusen ögon på mig.
Tror att det hade med åstorp att göra, igen.
Står alltid folk i fönsterna rakt över stationen och tittar. Garanterat de som
ligger bakom moppetrashningen också.
Känns lite som i den där filmen jag & brorsan såg. The hills have eyes,
där blev de också uttittade och spanade på. Kanske står de bakom gardinerna
och smider ondskefulla planer? Vem vet?
Usch. Paranoid? Nejdå.
Äntligen är dennis hemma iallafall, det känns bra :)
Får se om man hör av honom något senare,
kramar är ju alltid välkomna =)
Nu blir det julsånger iallafall och mer väntan och vansinne.
Haha. Jag får väl återgå till att hetselda ljusen i adventsljusstaken så det ser snyggt ut.
I år blir det en juggejul igen :)
Ska bli kul att träffa alla, tror jag. Hoppas jag.
Och nykter? Det funkar inte så ;)
Så, tills nästa gång,
sköt om er, och glöm inte raggsockarna.
if this is communication, I disconnect.
trodde inte det var sant när jag vaknade imorse.
Svullen och likblek med små ögon.
Det skulle bli en toppendag.
Hade bara två lektioner iallafall,
Billy kom & Malin lät bli =p
Fick redovisa samhällen,
sen fick vi ryskaproven - 8,5 fel på 125 poäng.
Lite stolt faktiskt.
Anders hade lagt ut religionstentan också, så man blev ännu gladare :)
Lite lökigt att man ska behöva ta till sånt för att känna att man får ut något av dagen =p
Skulle tränat idag också, men jag sträckte ju mig när jag var ute och sprang igår.
Yeah. Blir gymmet imorgon istället.
En timmes sömn och mat i magen, sen så hade man inget att göra igen.
Thank God it's friday soon.
Man kanske får ta itu med matten, eller inte?
orka göra något egentligen?
Nej - åter till sängen och knast-räknandet.
3 skoldagar kvar, sen är det looov.
Imorgon kommer du hem. ♥
Förlåt.
Svullen och likblek med små ögon.
Det skulle bli en toppendag.
Hade bara två lektioner iallafall,
Billy kom & Malin lät bli =p
Fick redovisa samhällen,
sen fick vi ryskaproven - 8,5 fel på 125 poäng.
Lite stolt faktiskt.
Anders hade lagt ut religionstentan också, så man blev ännu gladare :)
Lite lökigt att man ska behöva ta till sånt för att känna att man får ut något av dagen =p
Skulle tränat idag också, men jag sträckte ju mig när jag var ute och sprang igår.
Yeah. Blir gymmet imorgon istället.
En timmes sömn och mat i magen, sen så hade man inget att göra igen.
Thank God it's friday soon.
Man kanske får ta itu med matten, eller inte?
orka göra något egentligen?
Nej - åter till sängen och knast-räknandet.
3 skoldagar kvar, sen är det looov.
Imorgon kommer du hem. ♥
Förlåt.
Franska nätter.
- sjukt läcker bild. Och nej det är inte jag, mitt ass är större. Tre dimensioner större.
Vi ska tacka Malin för en asbra kväll & god mat & underhållning i lördags :)
Och förlåt för att jag tog din säng och grävde ner mig, när ni såg porrfilm. haha.
Jag blev smått rädd.
Annars bjöd kvällen på:
- Good spicy food
- Snorklande i badkaret (Jenni)
- Jag har aldrig (Deckat och blivit inlindad i två toarullar, nekat trekant med två tjejer - KIM)
- Kortspel & udda satsningar från gänget
- Schysst musik - tror jag.
- Kramar och go stämning.
Nej, det var nice.
Längesen man var på privatfest, och denna urartade inte ens ;D
Snackade lite med typ alla kändes det som,
agerade mamma också ( vilket är ganska vanligt när jag själv inte är som en 3-åring)
Hittade våra lussebullar hårdgrillade på golvet också,
det mysteriet är ännu inte löst för mig alltså. Haha.
Städade undan lite i köket sen somnade jag gott i Malins mjuka säng,
för att vakna och höra otroliga snarkningar.
Grrrrrr.
Upp vid 8 sen och raka benen och makea sig igen. Ledt.
Träffade dennis sen i stan, så stilig så,
sen blev det brunnby och släkt för hela slanten.
Fick reda på hela sanningen också, vilket egentligen visade sig vara en bekräftelse på det jag redan antytt.
God I'm så grejt.
Jag axlade min roll som flickidol också, haha.
Naw, Bella är så söt. 2,5 år med änglahår och ljus röst.
Ska rita en ponny eller något till henne nästa gång :) så blir hon kanske glad.
Hon satt och klappade mig hela vägen in till stan, blev helt varm i magen.
- Nej emma, Du ska inte ha några barn nu!
- Bara ett litet?
- NEJ!
- okej, då. Inte ens ett minilitet?
- NEJ!
- Okej..
Jag är nog sjuk, iallafall schizo.. men det är rätt soft ändå tycker jag.
Det är ju ingen som mobbar mig så det måste ju accepterats av min umgängeskrets, eller så är de lika störda själva? Haha. Känn dig träffad.
jaddå, idag var det ju måndag. (Hata måndagar)
Försov mig 1,5 timme och fick skriva min del av redovisningen på tåget - som var 10 minuter sent -
och träna in det på väg upp från knutan - rulltrappan funkade inte, dagens första I-landsproblem -
så jag dog, minst en gång.
Kom fram i tid iallafall och Malin och gänget var redan preppade så det hela gick som smort.
MVG var det på mig också ;)
efter det hela träffade vi steffi :(
jag beklagar, eller vad man säger. Hemskt iallafall.
Blev tröstätning från Alexandras sen i matsalen, innan man tryckte i sig grekiska biffar och vitlökssås.
Flåsade extra mycket på Engelskan och tyskan sen.
Fattade dock noll av shakespeare-filmen. Noll kåll. verkligen.
Ska nog skaffa en tolk tills nästa gång, eller läsa boken eller något om vi ska analysera den sen.
Man har sina trix ;)
Tyskan var soft, som alltid,
och gymträningen var seg. Har blivit seg nu på sistone, man orkar inte lika mycket.
Så - jag som skulle sluta röka - gick och köpte ett nytt packe. Fyy.
Men jag köpte faktiskt ett äpple och en grön banan - som smakade gräs - också.
Det du.
Dagens sjukaste scen då?
Knutpunkten:
Ett fyllo börjar skrika åt en liten unge - som inte såg helsvensk ut.
Ungen käftar tillbaka, ungens mamma likaså.
Fyllot lackar och hotar ungen med stryk ( Unge = 7 år)
Gud, vad ska man inte hinna se innan man dör?
Blev rädd att jag skulle bli rånmördad i åstorp också när jag väntade på pappa.
Såg till och med bilder framför mig hur de dumpade liket på perfekta gömställen i gränderna och vid cykelskjulet. Usch, läskigt.
Tur att jag bara fick stå och frysa ihjäl och hotas i 10 minuter.
Om man skulle typ laga mat, eller dissa maten och lägga sig?
Ledig imorgon, träning på dagen och sen blire käk och lussebulls-filmtajm hos Krille med tha people in tha hood. Alltså, vitlök imorgon också.
Såååå, Kyss haj
- Negerpung.
Ps. Min hand är fortfarande full av genitialer och ordet Dase. Tack.
allt jag ville var att kyssas som på film.
Tjejkväll hos steffi igår, var mysigt :) pratades mest om fylleminnen till middagen och till filmen var det 10 tjejer i en hörnsoffa. Haha, lite lökigt, men gött ändå.
Drog ner till stan och mötte en emo-kille som var dyster.
Han ville prata med oss, men vi tyckte det var bäst att han följde med sina kompisar.
och Nej, vi ska inte banta. Typ ;D
Försökte få tag på dennis och björn men misslyckades. Så, jag spenderade tiden på en bänk, bredvid
en rosa spya. Ganska så äckligt faktiskt, men ändå intressant.
Jag försökte lista ut vad den/det ätit.
Kom hem så småningom iallafall, för att få höra att jag såg ut som en kokt gris.
Pratade med dennis också som lät rätt så nykter :)
Kändes skönt, då.
Men men, ibland går det illa. Igen.
Idag då?
Har varit och tränat med krille på gymmet,
hälsat på dennis,
stressat hem och gjort mig i ordning.
Ska packa lite stuff nu sen så bär det av till malin för en hellyckad kväll.
& Älskling, Grattis igen. Får hoppas att detta året blir stabilare än det förra,
alltså håll i dina saker.
(och försök inte överträffa din flickvän)
Ikväll är det jag som överträffar dennis, men drickan håller jag hårt i.
Det enda jag äger ikväll, tillsammans med min sovsäck.
Men men, ha det så kul ikväll,
puss & kram, ses på stan. (Påarp!)
Glädjeskutt^2
Det är inte mycket som slår ett glädjeskutt,
knappt något som slår 2!
Nej, igår var en bra dag. En faktiskt jättebra
dag. Det gillar vi.
Fastän Malin gjorde mig halvt invalid och fick mig rulla
runt på golvet i smärta & asgarv, så var det underbart.
Ändå.
Vi skippade geografin och hängde på donken,
blev dock lite pinsamt när vi skulle gå och
slänga våra 5 brickor.
KrängarNa!
Haha, vi skyller det på Linnea tycker jag ;)
Det blev Om möjligt ännu mer pinsamt när vår
geografilärare kom gåendes, så vi sprang in på
tjejtoan och gömde oss. Där hittade vi Frida, så
vi softade med henne på golvet. Sen kom Nicole också
så där satt vi ganska bra och pratade om lite allt möjligt. :)
Var oväntat bekvämt där inne på stengolvet. Liksom, lugnt och skönt.
Blev senare film = Lilla Kyckling, som laggade asfett, film på mobil och
drygt 2,5 timme på gymmet.
Kom hem och lackade, sen fick jag till slut mat, och sen blev det sängen.
Denås ringde såklart och väckte mig tio över elva igen, men
jag kommer knappt ihåg vad jag sagt. Hoppas jag inte sa något dumt.
Marknadsföringsuppgiften blev uppskjuten till
vecka 3, så man kan softa lite nu.
Har bara kvar en redovisning och ett prov,
sen är det typ party och lov.
Dennis fyller år imorgooon, ska smyga ner hans grejer till tempel idag tänkte jag.
Måste fixa ett fint kort bara, som pricken över i:et.
Ingen R-tid idag, men fick åka med pappa lik förbannat klockan 7 imorse.
Malin anländer dock snart hoppas jag, så vi kan få klart vår svenska och sånt.
Sen är det helg & allt.
Blir ozzie när vi slutat, sen är det tjejkväll och jakt på stan som gäller ikväll,
och Malins middag imorgon. Middagen blev fest på 15 pers istället. Haha.
Denna gången behöver vi ju inte röka på, inte sant?
Malins mamma blir så ängslig då. Haha!
Nej, nu ska jag slagga i en skön soffa tänkte jag.
Så, sköt om er, allihopa. (Emma också!)
I miss jo.
Jag undrar vad du gör & är.
Faktiskt så saknar jag dig, väldigt mycket.
Jag börjar bli sakteligen sjukligt trött
på ryskan. Det känns hopplöst och
meningslöst. Till och med Knetus kommer
få bättre resultat än jag får. Det känns ju
alltid kul. Verkligen. Men vad gör det?
Det är ju för bövelen ryska, vad ska jag med
ett mvg i det till? Eller? Tänker jag fel?
Har tryckt i mig ett halvt spanskt choklad.
Mormor hade varit här och dumpat möget.
Men det var rätt gott, iallafall när man är
hungrig.. Har fortfarande inte fått någon
föda i mig, om man inte räknar med de två
clementinerna jag tryckte in i flabben när jag
precis kommit innanför dörrarna. Ibland
slås man av tanken att man måste vara
gravid eller något. Det kan inte vara sunt.
Men men, åter till ryskan. Orka. Ja, kom
igen nu Emma, ansträng dig. Fokusera!
- Men jag vill inte. Jag orkar inte.
- Nu!
- Men jag vill sova?
- Sätt fart!
- Men... okej då.
Maten kallar.
Snart är det jul.
Ge mig ljus, julkänsla och glögg.
Det är inte långt kvar nu, säger vi.
Imorgon är det en dag mindre, och då får man träffa puddingarna igen.
Snart ringer min personliga pudding dessutom.
Skål, för en dag utan bråk. (ynk)
- Gött att det lät som när ett gummiband går av - typ Kadischhh
- Gött att din mamma är som ett gummiband som går av.
- Fuck yo couch niggah!
åh, jag önskar.
det finns så mycket man vill här i världen, frågan är bara om och hur man någonsin kommer förverkliga sina drömmar? Finns det tid och rum, finns det vilja och motivation, finns det möjlighet och inspiration?
Kanske är det bara jag som grubblar på sådant, en vanlig måndagseftermiddag.
Har nyss varit och käkat lunch, och fördriver lite tid här i datorsalen med gustav och johan.
Har haft två hålor idag, ska ha totalt 3 lektioner, men slutar lik förbannat lika sent.
Blir träning efter tyskan, och garanterat stim på lektionen.
Malin har krupp - jag lider med henne,
och Billy har åkt hem.
Matten sög - Jag blev mest förbannad över att idiotförklaras på nytt, om & om igen.
När man räcker upp handen för att få ett slut på lidandet, ignoreras man och han upprepar exakt det du skulle sagt, i 7 takter lägre tempo.
Tiden rinner ut i sanden, och vi hann räkna 3 uppgifter på lektionen.
Har prov om en vecka, eller om två, på omprovsdagen.
Dennis har åkt igen igår, och jag hoppas att få en glimt av dig nästa helg. Du är söt.
Blev ingen julskyltning dock, men vi fick träffa Sara-Sarah på Graffiti istället.
Då blev vi vänner igen, av någon konstig anledning.
Men det kändes bra och jag är glad.
Kommer bli bra till helgen också, får lösa sig på bästa sätt.
Och emma kommer i toga på lördag :), efter jag grattat gullegrisen.
Hoppas bara han blir glad för presenten... eller det borde han?
Klart han blir. tror jag. haha.
Måndagen är snart över, imorgon är vi lediga, och sen har halva veckan gått.
Ibland älskar jag vårt schema. Provschemat är dock inte lika populärt.
Hms. Mitt sällskap slutar om 50 minuter, så vad ska jag då göra?
Får väl gå en runda, fastän det är askallt ute, eller så stannar jag här inne och gör ingenting alls.
Faktiskt så känns det ganska lockande. Varför anstränga sig i onödan liksom?
:)
Snart blir det julbak också, nu när lussebullsbakandet är över.
- Lussevakan är dessutom inplanerad :D härligt.
- Dennis får jullov den 15:e, emma också, så ni kan gott slava under mig ;)
- PPP den 19:e
- Avslutning?
- Mys och sånt
- Nyår ;D
Känns bra faktiskt att man fått så mycket gjort. Det är inte långt kvar nu av det gamla året.
Så, titta inte bakåt, se framåt.
Det gamla är glömt och det nya ovisst. Utforska!
peace out.
Kanske är det bara jag som grubblar på sådant, en vanlig måndagseftermiddag.
Har nyss varit och käkat lunch, och fördriver lite tid här i datorsalen med gustav och johan.
Har haft två hålor idag, ska ha totalt 3 lektioner, men slutar lik förbannat lika sent.
Blir träning efter tyskan, och garanterat stim på lektionen.
Malin har krupp - jag lider med henne,
och Billy har åkt hem.
Matten sög - Jag blev mest förbannad över att idiotförklaras på nytt, om & om igen.
När man räcker upp handen för att få ett slut på lidandet, ignoreras man och han upprepar exakt det du skulle sagt, i 7 takter lägre tempo.
Tiden rinner ut i sanden, och vi hann räkna 3 uppgifter på lektionen.
Har prov om en vecka, eller om två, på omprovsdagen.
Dennis har åkt igen igår, och jag hoppas att få en glimt av dig nästa helg. Du är söt.
Blev ingen julskyltning dock, men vi fick träffa Sara-Sarah på Graffiti istället.
Då blev vi vänner igen, av någon konstig anledning.
Men det kändes bra och jag är glad.
Kommer bli bra till helgen också, får lösa sig på bästa sätt.
Och emma kommer i toga på lördag :), efter jag grattat gullegrisen.
Hoppas bara han blir glad för presenten... eller det borde han?
Klart han blir. tror jag. haha.
Måndagen är snart över, imorgon är vi lediga, och sen har halva veckan gått.
Ibland älskar jag vårt schema. Provschemat är dock inte lika populärt.
Hms. Mitt sällskap slutar om 50 minuter, så vad ska jag då göra?
Får väl gå en runda, fastän det är askallt ute, eller så stannar jag här inne och gör ingenting alls.
Faktiskt så känns det ganska lockande. Varför anstränga sig i onödan liksom?
:)
Snart blir det julbak också, nu när lussebullsbakandet är över.
- Lussevakan är dessutom inplanerad :D härligt.
- Dennis får jullov den 15:e, emma också, så ni kan gott slava under mig ;)
- PPP den 19:e
- Avslutning?
- Mys och sånt
- Nyår ;D
Känns bra faktiskt att man fått så mycket gjort. Det är inte långt kvar nu av det gamla året.
Så, titta inte bakåt, se framåt.
Det gamla är glömt och det nya ovisst. Utforska!
peace out.
att blogga är fult och opersonligt.
bara för det ska jag spamma också.
I löv jo, din lök.
"Det känns så kommunalt med så många frånvarostreck" - svenska Lotta.
Nu är jag typ lugnare.
Måste fixa det med nästa helg bara.
Kvällens musik? - Julmusik.
och du?
"som ett ljus i den mörkaste natt,
knarrandet av snö under skosulorna,
värmen från solen vid soluppgången,
den kittlande känslan vid vindens beröring,
som en varm bris i håret.
som en smekning över kinden,
en kyss i pannan,
ett leende som aldrig bleknar.
ljuset som leder hem,
och tanken som värmer inifrån.
Känslan som vänder grått till glatt,
besvikelse till lycka,
som genom ett ord får mig att smälta.
med glimten i ögat, får du mig att aldrig vilja släppa taget.
Du är min morgon, mina tankar finns hos dig varje middag,
och om natten finns du i mina drömmar."
Skrevs den 10 juli, och står sig lika starkt än idag.
Älskling, ring mig. Får inte tag i dig.
I löv jo, din lök.
"Det känns så kommunalt med så många frånvarostreck" - svenska Lotta.
Nu är jag typ lugnare.
Måste fixa det med nästa helg bara.
Kvällens musik? - Julmusik.
och du?
"som ett ljus i den mörkaste natt,
knarrandet av snö under skosulorna,
värmen från solen vid soluppgången,
den kittlande känslan vid vindens beröring,
som en varm bris i håret.
som en smekning över kinden,
en kyss i pannan,
ett leende som aldrig bleknar.
ljuset som leder hem,
och tanken som värmer inifrån.
Känslan som vänder grått till glatt,
besvikelse till lycka,
som genom ett ord får mig att smälta.
med glimten i ögat, får du mig att aldrig vilja släppa taget.
Du är min morgon, mina tankar finns hos dig varje middag,
och om natten finns du i mina drömmar."
Skrevs den 10 juli, och står sig lika starkt än idag.
Älskling, ring mig. Får inte tag i dig.
where did I go wrong?
somewhere alone in the bitterness.
Helt ärligt så vet jag inte vad jag håller på med.
Hur något som låter så självklart för mig tycks vara omöjligt för någon annan att förstå?
Det måste ju bli fel hos någon, frågan är bara om det är hos mig?
Kanske borde man banna ord, sluta antyda saker med kroppsspråk eller bara stänga inne allt.
Det vore kanske värt att prova iallafall.
Denna veckan har varit rätt så upp&ner. Glada timmar med folket, sen gråt och oförstånd så fort man kom hem. Det måste vara ett tecken på ohälsa, att börja gråta för minsta lilla och sen inte kunna sluta.
Kanske går vi alla in i väggen innan jullovet - du vet det som varar i hela TVÅ veckor.
När man var liten fick man iallafall TRE veckors jullov, nu får vi två usla veckor.
Men men, de ska ju också fyllas med något vettigt.
Jag & Krille snackade om att ta jullov redan v. 50, direkt efter PPP och bara softa.
Budet är lagt, frågan är bara vem som nappar och väljer att förgylla ens dagar.
- Svaret kan vara lurigt.
Varför är jag då så grinig och sur för allt?
- Del.1. Hormoner. Stress och en längtan efter något speciellt. En saknad av något jag inte kan sätta fingret på. Jag vet bara att det finns där, någonstans.
- Del 2. Desperat behov av en paus. Av något/någon tillställning som kan få en att glömma press och MVG-måsten. En plats där man kan varva ner, skratta sig kissnödig och bara vara.
- Del 3. Emmas fetmaidéer. Tydligen var det samma egenskaper som pushade personer på vår skola till att få så höga betyg som möjligt, som att utveckla ätstörningar. Typiskt.
- Del 4. Att hinna träffa och umgås med alla man vill umgås. Att slippa välja och få igång någon sjuk prioriteringstävlan.
- Del 5. Att inte visa att man är ledsen, eller stressad, eller håller på att gå in i väggen. Att visa sig tuff, stark och tålig. Det brukar inte funka i Dennis närvaro. Typ aldrig.
- Del 6. Att försöka undvika missförstånd och fel. Att bete sig perfekt och underhålla omgivningen.
- Del 7. Att verkligen lyckas nå ut och förmedla till folk vad de verkligen betyder för en. Att kunna säga "Jag älskar dig" vid rätt tidpunkt. Och att våga säga det till sina vänner också.
- Del 8. Att sluta missförstå saker och känna sig bortprioriterad. Konstigt nog så känner man sig ensam när det är beckmörkt ute och kallt. Ändå orkar man inte ta itu med det alla gånger.
Förmodligen skulle jag följt med ut igår. Skrattat och skaffat minnen. Jag vet att jag hade haft kul :)
Det är svårt att låta bli.
Men det får bli till nästa helg, ska försöka pusha malin lite bara. haha. Ska ju trotsallt med och piercas på tisdag, yeah. (Om jag ringer först villsäga) - eller det har löst sig?
Ikväll då?
Dennis var på väg till agge nu iallafall. Jag ska nog se South Park och Hipp Hipp från igår.
Började kolla på Break up, men den var mest deprimerande. Man kände igen sig för mycket, och fler idéer behöver jag inte, att bli arg/ledsen för.
Såå, ska man vara ett nervvrak hela julen, eller ska man ta sig i kragen?
Om det nu ska vara så, vill jag iallafall spendera mina dagar med någon likasinnad så vi kan vara barnsliga och tycka synd om oss själva.
Frivillig, någon?
( Kom igen Malin, jag vet att du vill! Kanske Emma också?)
Det löser sig. Allt löser sig.
Jag hoppas bara på en bättre nyårsafton iår än den förra. Visst hade jag kul, rätt så kul också, lesbisk som jag var den kvällen. haha. Och skateparken har aldrig varit sig lik efter den aftonen.
Men jag saknade någon, och det tog 5 månader att hitta tillbaka igen.
Jag saknade allt cpfolk från skolan - och att kunna köra med utpressning i skolan efter nyår, då de tabbat sig ordentligt, och jag MISSAT det.
Det är egentligen ganska märkligt. Att man inte bara klonar sig? Så man kan vara på 3-4 ställen samtidigt.
Just nu ser det nog bara roligt ut, att ständigt jäkta och jaga saker, och till och med tränga sig före juppienissarna på knutan, för att man själv har så mycket mer bråttom.
Usch ja, Skärpning!
Om man skulle göra något kreativt av alla känslor dådå.
Jag kan inte sjunga - mamma sover och grannarna också
Jag kan inte spela - funderar på att elda upp min gitarr
Jag kan inte baka - mår illa, som vanligt
Jag kan inte äta - blir större och mår illa
Jag kan inte röka - Polonium ingår i röken
Jag kan inte sitta still - då tänker man för mycket
Såå. Plugg i gångtakt?
Synd att vi inte håller på med Hitler just nu. Jag behöver någon jag kan få hata, lite.
För man kan ju inte hata sig själv, väl? - det kan inte vara nyttigt.
"Man mår som man förtjänar", yttrade mamma igår när jag hade typ migrän, magkatarr och ville skjuta mig själv. Jovisst, kanske är det så.
Det är så patetiskt bara. Jag skäms och äcklas över mig själv.
Ändå kan jag inte reagera på något annat sätt just nu än att gråta över allt.
Inte för att det är synd om mig, eller för att jag är ledsen över något särskilt, inte för att jag är ogillad eller otrygg, dum eller misslyckad.
Nej, jag vet faktiskt inte. Jag orkar inte ta reda på det heller.
Snart är det jullov, och då ska jag sprida kärlek till alla som gjort sig förtjänta av det.
Då ska jag vara den personen jag önskar vara.
men varför inte börja imorgon?
Helt ärligt så vet jag inte vad jag håller på med.
Hur något som låter så självklart för mig tycks vara omöjligt för någon annan att förstå?
Det måste ju bli fel hos någon, frågan är bara om det är hos mig?
Kanske borde man banna ord, sluta antyda saker med kroppsspråk eller bara stänga inne allt.
Det vore kanske värt att prova iallafall.
Denna veckan har varit rätt så upp&ner. Glada timmar med folket, sen gråt och oförstånd så fort man kom hem. Det måste vara ett tecken på ohälsa, att börja gråta för minsta lilla och sen inte kunna sluta.
Kanske går vi alla in i väggen innan jullovet - du vet det som varar i hela TVÅ veckor.
När man var liten fick man iallafall TRE veckors jullov, nu får vi två usla veckor.
Men men, de ska ju också fyllas med något vettigt.
Jag & Krille snackade om att ta jullov redan v. 50, direkt efter PPP och bara softa.
Budet är lagt, frågan är bara vem som nappar och väljer att förgylla ens dagar.
- Svaret kan vara lurigt.
Varför är jag då så grinig och sur för allt?
- Del.1. Hormoner. Stress och en längtan efter något speciellt. En saknad av något jag inte kan sätta fingret på. Jag vet bara att det finns där, någonstans.
- Del 2. Desperat behov av en paus. Av något/någon tillställning som kan få en att glömma press och MVG-måsten. En plats där man kan varva ner, skratta sig kissnödig och bara vara.
- Del 3. Emmas fetmaidéer. Tydligen var det samma egenskaper som pushade personer på vår skola till att få så höga betyg som möjligt, som att utveckla ätstörningar. Typiskt.
- Del 4. Att hinna träffa och umgås med alla man vill umgås. Att slippa välja och få igång någon sjuk prioriteringstävlan.
- Del 5. Att inte visa att man är ledsen, eller stressad, eller håller på att gå in i väggen. Att visa sig tuff, stark och tålig. Det brukar inte funka i Dennis närvaro. Typ aldrig.
- Del 6. Att försöka undvika missförstånd och fel. Att bete sig perfekt och underhålla omgivningen.
- Del 7. Att verkligen lyckas nå ut och förmedla till folk vad de verkligen betyder för en. Att kunna säga "Jag älskar dig" vid rätt tidpunkt. Och att våga säga det till sina vänner också.
- Del 8. Att sluta missförstå saker och känna sig bortprioriterad. Konstigt nog så känner man sig ensam när det är beckmörkt ute och kallt. Ändå orkar man inte ta itu med det alla gånger.
Förmodligen skulle jag följt med ut igår. Skrattat och skaffat minnen. Jag vet att jag hade haft kul :)
Det är svårt att låta bli.
Men det får bli till nästa helg, ska försöka pusha malin lite bara. haha. Ska ju trotsallt med och piercas på tisdag, yeah. (Om jag ringer först villsäga) - eller det har löst sig?
Ikväll då?
Dennis var på väg till agge nu iallafall. Jag ska nog se South Park och Hipp Hipp från igår.
Började kolla på Break up, men den var mest deprimerande. Man kände igen sig för mycket, och fler idéer behöver jag inte, att bli arg/ledsen för.
Såå, ska man vara ett nervvrak hela julen, eller ska man ta sig i kragen?
Om det nu ska vara så, vill jag iallafall spendera mina dagar med någon likasinnad så vi kan vara barnsliga och tycka synd om oss själva.
Frivillig, någon?
( Kom igen Malin, jag vet att du vill! Kanske Emma också?)
Det löser sig. Allt löser sig.
Jag hoppas bara på en bättre nyårsafton iår än den förra. Visst hade jag kul, rätt så kul också, lesbisk som jag var den kvällen. haha. Och skateparken har aldrig varit sig lik efter den aftonen.
Men jag saknade någon, och det tog 5 månader att hitta tillbaka igen.
Jag saknade allt cpfolk från skolan - och att kunna köra med utpressning i skolan efter nyår, då de tabbat sig ordentligt, och jag MISSAT det.
Det är egentligen ganska märkligt. Att man inte bara klonar sig? Så man kan vara på 3-4 ställen samtidigt.
Just nu ser det nog bara roligt ut, att ständigt jäkta och jaga saker, och till och med tränga sig före juppienissarna på knutan, för att man själv har så mycket mer bråttom.
Usch ja, Skärpning!
Om man skulle göra något kreativt av alla känslor dådå.
Jag kan inte sjunga - mamma sover och grannarna också
Jag kan inte spela - funderar på att elda upp min gitarr
Jag kan inte baka - mår illa, som vanligt
Jag kan inte äta - blir större och mår illa
Jag kan inte röka - Polonium ingår i röken
Jag kan inte sitta still - då tänker man för mycket
Såå. Plugg i gångtakt?
Synd att vi inte håller på med Hitler just nu. Jag behöver någon jag kan få hata, lite.
För man kan ju inte hata sig själv, väl? - det kan inte vara nyttigt.
"Man mår som man förtjänar", yttrade mamma igår när jag hade typ migrän, magkatarr och ville skjuta mig själv. Jovisst, kanske är det så.
Det är så patetiskt bara. Jag skäms och äcklas över mig själv.
Ändå kan jag inte reagera på något annat sätt just nu än att gråta över allt.
Inte för att det är synd om mig, eller för att jag är ledsen över något särskilt, inte för att jag är ogillad eller otrygg, dum eller misslyckad.
Nej, jag vet faktiskt inte. Jag orkar inte ta reda på det heller.
Snart är det jullov, och då ska jag sprida kärlek till alla som gjort sig förtjänta av det.
Då ska jag vara den personen jag önskar vara.
men varför inte börja imorgon?