you knock me off my feet.

älskling.
det tog ju bara ett år, men nuså har jag dig och du har mig i säkert behåll.
Visst blir jag svartsjuk och sur men det är bara för att jag inte vill släppa dig så lätt denna gången.
känns som att det är ganska dålig timing med tanke på att vi inte har tid att ses.

när jag väl vill ha dig så lämnar du mig på sträckbänken liksom
veto?
jag kräver ett dagligen, från och med nu. :)

better be for real this time.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback