ibland räcker inte orden till.

speciellt då de inte förstås eller vill höras.

nu vart man tillbaka på samma ställe som för drygt ett år sen.
hände det verkligen då, och vad hände egentligen ikväll?

det var väl.. ingenting?

?

Och HUR I HELVETE kan du ifrågasätta, hur vågar du?

varför är det alltid jag som får be om ursäkt i slutändan?
som får skuldkänslor och mår dåligt.

"Hur länge kommer du tänka på detta då?"
- Det är inte det som hänt som spökar, utan vad som kunde hänt, och hur det kunde bli så.

orkar bara inte mer.
att gråta inför mamma är inte bra.
men nu är jag arbetslös och usel iallafall.
min pojkvän bryr sig,
om det funkar mellan oss.

för det vill vi väl?

blir rädd ibland. för vad du skulle kunna göra. därför jag inte gillar lumpen heller, det är porten till helvetet, vågar jag nog påstå.
såg rambo häromdagen.

vrickat, javisst, men allt är fan möjligt i denna skitiga förgiftade värld.

gårdagen spenderades dock med några av guldklimparna.
Först film med krille, sen månadens bästa samtal med dennis, sen lek med pernilla och malin.
"- Varför är Kinapuffarna så dyra?"
Man måste ju först skeppa hit det från Kina, och sen fotografera kinesen.

logiskt tänk.

3 väktare följde efter oss också.
"Sitter ni här och dricker sprit?!
Ehhh, nej.

Tur att det fanns en planta på 7-eleven som vi kunde gömma oss bakom. Och nödutgångs-stupet.
Men där kan man inte hoppa om man redan har kissat där. Hm. Illa.

Sov hos malin mellan de bägge tu, efter avbrott som "Släck lampan innan jag får astma!" som förklarar malins städning på pricken, och 2 mardrömmar.

Blev torterad (sannerligen av malins naglar), sen drömde jag om shotkillen från igår,
att han kommit över märkliga bilder på mig som basunerades ut på skolan.
illa som fan
4 timmar senare.
tåget in med pernilla,
sen hårförlängningsprep, tröjköp, krilletajm, hem, jobba, hem.

funderar på att sluta röka.
vill jag/kan jag/orkar jag?
Mår illa om jag inte får en cigg.
Min nervösa mage blir värre, men känns bättre för en stund.
märkligt det där.
det mesta.

Mamma ordnar biffen imorgon, hon pussade till och med mig på kinden när hon sa godnatt. (vilket inte har hänt sen lågstadiet).
synd att det ska krävas något för att få det.
tyst nu.

gud vad jag vill ha dig tillbaks.
nu, imorgon och för alltid.

satt och funderade över att sitta barnvakt någon gång snart.. att få känna sig vuxen .
eller glädjas åt ett äkta leende. skratt.
det är genom barnasinnet vi lever vidare.

the end.
sealed with a kiss.

hur man än gör blir vartenda inlägg fyllt av klichéer och äckligt nonsent.
ignorera. eller så slutar jag bara skriva. snart så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback