CHEAPMONKEY

Men jag nynnar och småler,
skrattar och stammar nervöst
och vågar hoppas på mitt Eldorado.
Jag väntar fortfarande på den dagen då jag ska vakna och ha funnit meningen med livet.
Plus minus noll.

Jag är fortfarande trasig och kan inte andas ibland, men ingen ser det om man går fort.
Just nu gör det mig inte något heller,
för jag börjar om på nytt och kan vara vem jag vill.
Det får vara slut med att älska på avstånd,
låtsas och ingraverat minspel.
Idag börjar jag leva.


Och du, vi kommer dö samtidigt du och jag.


Träningsvärken tyder på en hård vecka, och ständig förbättring. Enjoy.

Jag längtar nästan till skolstarten. Jag hoppas att det blir som förr :)