Schlager och blöta vita converse

can't forget what I've done.

Igår var en dag av väntan. Kollade på Björns råa cirkusband och hjulade i trädgården, (vilket resulterade i en sträckt lårmuskel och ett fruktansvärt kort)
Terrade Malin och Krille och bestämde att vi skulle ses lite innan i stan.
Tog moppen till Ängelholm, & så upprepades allt igen.
Jag hinner precis ta av mig hjälmen innan jag hör "Hej Emma!"
Det var Johan och John. Toys och john.
Jag blev först shockad, sen mådde jag lika dåligt fysiskt som psykiskt. Det gjorde verkligen ont.
John sa inte ett ljud, och jag drog mig därifrån rätt snabbt.

Sen rasade muren.

Jag var inte längre lika stolt för mina nya skor, mina tajta jeans eller min vuxna kavaj.
Fan.


Vi kom till Steffi iallafall, mötte Oskar på bussen också. Alltid en trevlig överraskning :)
Åt gott och chit-chattade om Greenpeace och allt möjligt. Sen var det dags.
Billy var lyrisk, Oskar minst lika ivrig, och vi andra bäddade ner oss i ena hörnan av soffan.

Det var dock roligt =p Men det blev inget strippande, eller ompa-ompa dans.
Serbien vann. Undrar vad låten egentligen handlade om?

Jag och Malin traskade iväg till bussen vid 12, under mitt jätteparaply och minglade lite med folket där.
Mötte en förfriskad, glad my också =D
Haha. Härligt. På lördag gäller det. :)

Sen satt vi på Knutan och diskuterade och kommenterade förbipasserande "this and that's"
Otroligt vad mycket folk det finns. Haha.
"Jag skulle minsann inte vilja se henne shakea sin body like a bellydancer" - Usch nej. Haha.
"Han ser ut som om han är stelopererad och halv och har skitit på sig" - Men han går alltid så. ;D Illa.

Var hemma vid halv 2, direkt i säng. Dock satt väl mina misslyckandes-tankar kvar i huvudet då jag genast fick upp en fin mardröm.

En mardröm som handlade om 3 olika sätt att ta livet av sig som snattare, stubbiga poliser, oväntat nakna tjejer, hur man landar på nacken genom hopp från höghus, hur man kastar sig framför en bil, och hur det känns att be någon skjuta dig. Alltså - inte mycket sömn inatt heller.
- I guess you get what you deserve. Och vet att vissa gottar sig åt det.



Idag blir det svenskaplugg, för att få något överstökat. Kanske får hoppa i duschen också, så man slappnar av.
Har ätit frulle också iallafall, 2 ägg och te. Mamma spekulerar i om det är halsfluss eller inte, så vi ska granskas med ficklampa snart. Björn åker ju till España på torsdag morgon. orättvist som fan.
Jag måste bli frisk så jag kan börja träna. Göra något som känns. För just nu gör det bara ont och jag orkar inte tänka mer. Det är väl bara att stå fast vid att man förändrats, eller? Förändras vi någonsin? Do we?

image164

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback