nu lämnar vi allt.

jag orkar inte tänka mer.
jag orkar inte sakna,
jag orkar inte låtsas.

Förlåt för att jag ringde.
Förlåt för att jag hoppades.
Förlåt för att jag var..jag.

Inatt ger jag upp nästan allt.
Det är inte värt det, och jag kan inte förlåta mig själv.
Jag kommer aldrig göra det,
samtidigt som jag vägrar erkänna min ångest.

Det kommer aldrig vara värt det. Jag kommer aldrig få något i gengäld.

Jag lyckades supa bort mitt packe cigg också, så vad har jag nu?
Två öl och en blöt toga med en blottad nipple.
Det är hopplöst.

Förstår? Jag är tillräckligt patetisk för att svara att jag förstår.
Tots det kan jag inte.

Jo men jag kan inte lägga det på någon utomstående. Det blir ändå mitt fel.
Tack för att du ständigt påpekar det dessutom.
Det förgyller mitt liv. Jag älskar det, och dig.

- jo jag tänker bli gravid ;D haha.
Skämt åsido.

image215

Helsingborg Oktober 2007.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback