CHEAPMONKEY

"jag kommer försent. igen.
men till min stora glädje finns det knappt något att göra efter en timmes jobb.
Jag tänkte att nu var det dags för mig att ta igen mig efter nattens jobb och sätter mig ner,
precis bredvid stekbordet.
Pipen blir allt mer distansierade, likaså bullret och larmet från serveringen.
Jag somnar.
Plötsligt vaknar jag med ett ryck. Det är helt svart runt omkring mig.
Den första jag får syn på är Parsa. Sedan Calle och Cattis.
Jag frågar, Somnade jag?!
Ni kunde väckt mig?! och kollar på klockan.
Det har gått fyra timmar.
Jag letar förbryllat efter mina nycklar och finner de borta och börjar svära.
Cattis säger, Vi klockade ut dig och lät dig sova..
Då blir jag vansinnig och börjar springa runt i jakten på mina nycklar.
allt utom stämpelkortet hittar jag vid en av kassorna. Söndermonterat såklart,
alla nycklar lösa.
För helvete, vrålar jag.
Parsa kommer gåendes med mitt kort. Det är helt svart och bränt.
Han hade rostat det, sa han.
Jag svär ännu mer och försöker förgäves att klocka in.
Det är timmar jag behöver. Måste ha, annars sabbas min budget, tänker jag panikartat.
Jag hör hur alla fnissar runtomkring mig. De pratar om alla saker de gjort när jag sovit,
mot mig och runt mig. Jag har tydligen dreglat - och de har skrattat och tagit bilder.
Med gråten i halsen börjar jag gå därifrån.
Cattis stannar mig med min bh i handen och säger, Du kanske vill ha tillbaka denna?
Jag känner mig naken och utblottad, men svarar ändå trotsigt, Den behöver jag ju inte längre.
På väg mot omklädningsrummet brister allt.
Jag svär och gråter och lovar mig själv att inte komma tillbaka."

Sen vaknar jag.
Är jag arbetsskadad?