Är det bara jag?
Varför kommer alla tankar, all nostalgi och saknad ifatt en såhärdags?
Jag saknar att känna. De senaste veckorna har jag varit som en robot. Kärleken är avlägsen.
De enda känslorna jag kunnat urskilja är irritation och frustration.
- och att jag inte orkar mer. Inte orkar bry mig.
Kanske behövde jag detta. Gamla favoritlåtar, lite tårar och ensamhet.
Framförallt behöver jag inse att jag inte kan hjälpa alla, bota alla eller få dem att öppna ögonen.
Det är en för tung börda.
- Men när ska någon verkligen se mig?
och varför känns det som om det var bättre förr? att jag fick mer för den tid jag la ner?
ibland känns det som om jag bara är din plus 1. som om ingen skulle märka om jag slutade att vara det.
Jag saknar att känna. De senaste veckorna har jag varit som en robot. Kärleken är avlägsen.
De enda känslorna jag kunnat urskilja är irritation och frustration.
- och att jag inte orkar mer. Inte orkar bry mig.
Kanske behövde jag detta. Gamla favoritlåtar, lite tårar och ensamhet.
Framförallt behöver jag inse att jag inte kan hjälpa alla, bota alla eller få dem att öppna ögonen.
Det är en för tung börda.
- Men när ska någon verkligen se mig?
och varför känns det som om det var bättre förr? att jag fick mer för den tid jag la ner?
ibland känns det som om jag bara är din plus 1. som om ingen skulle märka om jag slutade att vara det.
Kommentarer
Trackback