CHEAPMONKEY

Jag är besviken på mig själv, ledsen och skuldmedveten..

Idag lämnade en av mina bästa vänner jorden. Någon som valde mig, att trösta mig och att vara med mig i 9 år.

Mimi - bara en katt?

För mig var hon mycket mer. Och den som aldrig varit djurägare kommer aldrig att förstå.

Jag har spenderat mer tid med henne än min farmor, och resten av min släkt.

Alltså kort och gott, denna dagen har varit kaos och jag kommer att sakna henne otroligt.

Det dröjer nog länge innan jag hälsar på mamma och pappa.

Innan dess lär jag plugga och jobba ihjäl mig. Och sörja. Sakna. Gråta.

- Hon är på en bättre plats nu.

Nej. Hon skulle följt med mig när jag flyttade. Jag skulle tagit hand om henne.

Jag borde ha tagit hand om henne.

Ibland kan vi bara inte mer.